Journalist Per Eriksson

Reportage
om
Internet

Journalist
Per Eriksson
Rabygatan 41
216 13 Limhamn

Ring

Telefon: 0708-37 36 92

E-post

Klicka här om du vill skicka ett meddelande via e-post till mig.

Sidans länktips

Internet överträffar allt

Internets fader Vinton Cerf spår att nätet snart blir en naturlig del av vår vardag. Elektronisk handel är nästa stora steg, men på sikt kopplas såväl kylskåp som läsglasögon till Internet. Sina kloka visioner till trots menar Cerf att framtidens Internet med säkerhet överträffar även de djärvaste profetior.

Precis som elektriciteten breder Internet ut sig överallt. Får man tro Vinton G. Cerf kommer Internet om några år att inte bara förknippas med persondatorer, utan användningen expanderar till områden som vi i dag inte ens kan drömma om.

Internet har fördubblats i storlek för varje år som gått sedan 1988. Tillväxten fortsätter och vid sekelskiftet väntas 1,6 miljoner nät och 300 miljoner datorer är anslutna, vilket motsvarar ett traditionellt telenät med 600 miljoner linjer.

- En av Internets absoluta styrkor är att man problemfritt kan distribuera en blandning av bilder, film, ljud och data, säger Vinton Cerf som spår att hälften av all telefoni sker via Internet år 2010 och förklarar fördelen med detta:

- Om du hittar information om en produkt på nätet som tilltalar dig kan du klicka på en knapp för att tala med säljaren. Få andra medier kan uppvisa så påtagliga kombinationseffekter som Internet.

Internet byggs kontinuerligt ut för att kunna hantera såväl fler användare som ett ökat inslag av ljud, både telefoni och radio, samt rörliga bilder i form av teve och videokonferenser. Just multimedia är något som vi får se mer och mer av på nätet, och dessa tillämpningar kräver betydligt större bandbredd än traditionell e-post.

Onlinehandel är ett stort steg för Internet, säger Vinton Cerf. Snart finns de tekniska förutsättningarna för att kunder på ett säkert sätt ska kunna beställa varor och betala för sina inköp med kort.

På lite längre sikt är det i hemmet som de mest påtagliga förändringarna väntas ske. Avancerade lokala "hemnät" med sensorer som styrs av datorer är länkade till Internet. Fler apparater än människor på nätet framgent, spår Cerf och exemplifierar med din villapanna som elleverantören tillfälligt kan stänga av via nätet om det är ont om kraft.

Denne framtidsinriktade och kunnige Stanford-utbildade forskare anser att Internet kommer att underlätta vardagsgöromålen. Utan att egentligen alls märkas.

- Badkaret fylls automatiskt med vatten och din frukost ordnas till medan du motionerar en stund på morgonen eller sträcker ut dig i sängen en stund till, spår han. Är det tomt i kylskåpet skickas en beställning till affären.

Dagens pyssel med att installera program och få Proxy-servrar, DNS, IP-stackar och så vidare att fungera är snart historia. Cerf jämför själv gärna Internet med automatiska, självöppnande dörrar och förklarar att livskvaliteten påverkas positivt på många olika sätt:

- Nätet hjälper dig även att ta full kontroll över din hälsa. En sensor mäter sockerhalten i urinen vid varje spolning.

Och varför skulle vi inte tro på hans profetior? Såsom pappa till Internet både följer och driver Vinton Cerf på sin baby i utvecklingen.

Cerf har varit höggradigt delaktig i Internets framväxt redan från början. Han utvecklade TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol) tillsammans med Robert Kahn på 1970-talet. TCP/IP är ett av de fundament som Internet vilar på. Med hjälp av detta protokoll fås datorer av olika storlek och typ att samverka i nätet. HTML-språket, som används för att skapa webbsidor, länksystemet HTTP är två andra viktiga ingredienser.

Efter att ha svarat för den grundläggande utformningen av det vi nu känner som Internet ansvarade Vinton Cerf för uppbyggnaden av MCI Mail, som på sin tid var ett av världens första öppna e-postsystem. Mellan åren 1992 och 1995 satt han som ordförande i Internet Society.

I dag bär Vinton Cerf titeln Senior Vice President of Internet Architecture och råder i denna egenskap över frågor som rör övergripande nätarkitektur inom MCI Communications Corporation. MCI driver för övrigt det största och viktigaste stamnätet för Internet-trafik i USA. Med hjälp av den nya VAULT-arkitekturen ska MCI nu länka ihop traditionella telenät och paketförmedlande nät som Internet för att uppnå en ökad flexibilitet.

Det är mot denna bakgrund som denne lågmälde forskare brukar kallas för nätets fader. Själv är han, som vanligt, något mer blygsam, och nöjer sig med att konstatera att han nog var den som blev uppkopplad först. På en skylt som hänger hos driftsteknikerna på MCI Operations Center står det mycket riktigt att "Vint Cerf må vara pappa till Internet, men det är vi mödrar som ska få det att fungera.

- Jag har alltid anat den sprängkraft som funnits i nätet, säger han och menar att orsaken till Internets snabba tillväxt under de senaste åren står att finna i vårt samhälle som det ser ut i dag:

- Vi vill ha allt och vi vill ha det omedelbart. Internet uppfyller de kraven.

Vinton Cerf bekräftar svårigheterna att blicka in i framtiden. Femtio år med det snabbväxande Internet, som ständigt vidareutvecklas, kan jämföras med flera hundra år inom andra teknikområden, menar han. Ändå är han med glädje beredd att försöka.

De datorer som vi använder i början av nästa sekel ser exempelvis inte ut som en PC av i dag. Vinton Cerf spår att den ständigt pågående miniatyriseringen gör det möjligt att konstruera datorer, stora som armbandsur, som bärs runt handleden. Öronsnäcka och "fingermus" är sammankopplade med datorn via radiosignaler. Bildskärmen är ersatt av ett par specialglasögon med hög kvalitet:

- Framtidens morgontidning distribueras via nätet och det är bara att sätta sina läsglasögon på näsan så ser man nyheterna framför sig på ett bekvämt, virtuellt läsavstånd.

Flera av Cerfs visioner är faktiskt realiteter redan i dag. De så kallade pushtjänsterna på Internet har exempelvis börjat bli populära trots att de både tekniskt och innehållsmässigt har en bra bit kvar till fulländning. Idén är att automatiskt skicka nyheter till användaren som därmed slipper att gå ut på nätet för att aktivt söka upp önskad information. Det räcker att registrera sina intresseområden för att rätt information ska leta sig fram till den egna datorn.

Morgondagens datorer och nya sätt att distribuera information till trots, spår Cerf att Internet inte utan vidare slår ut möten där människor träffas ansikte mot ansikte. Möjligen kan det tekniska genererationsskiftet påskyndas i och med att nätet etablerar sig som ett generellt transportsystem för all slags information.

- Enligt min mening är Internet, i likhet med mobiltelefonen, ett komplement snarare än en ersättning till de kommunikationssätt som nu används.

Som så många av sina forskande kolleger oroas Vinton Cerf av det faktum att de statliga anslagen till forskning och utveckling minskar när ekonomin kärvar eller går på tomgång. Grundforskning, där projekt oftare läggs ned än kröns med framgång, kan inte enbart bekostas av industrin. Upplys dina politiker om vikten av forskning, säger han och fortsätter:

- Att satsa pengar på grundforskning är den bästa investering inför framtiden som ett lands regering kan göra.

ARPA (Advanced Research Projects Agency), som kom till på 1950-talet och bekostades av det amerikanska försvarsdepartementet, är det mest näraliggande exemplet. ARPA-projekt har tillfört samhället stora mängder värdefull grundkunskap som sedan förädlats och använts av kommersiella företag.

- Trots att kritiker varnade för att använda parallella datorer samt paketförmedling i datanät stöttade ARPA oss forskare, säger Cerf som påminner om att Internet vuxit fram ur just ARPANET. När Internet nu har utvecklats till en miljardindustri är det ingen som ifrågasätter det stödet.

När den smått legendariska organisationen ACM (Association of Computing Machinery) firade sitt 50-årsjubileum i hjärtat av Silicon Valley var Vinton Cerf förstås en av de IT-profiler som bjudits in. Han blickade tillbaka på de gångna femtio åren - samt, i den mån det nu är möjligt, försöka beskriva hur Internet ser ut om 50 år.

- Då är jag inte längre i livet, slutade den nu 56-årige Cerf sitt anförande och summerade genom att konstatera:

- Men en sak är säker, och det är att jag kommer att leva så länge att det finns många möjligheter för mig att ångra att jag inte var ännu djärvare i mina visioner.

Publicerad i Effektiv Kommunikation.

Krutpaket på nätet

Esther Dyson är känd för att tidigt fånga upp nya IT-trender. Denna förmåga, i kombination med ett oslagbart kontaktnät, har gjort henne till en av Internet- och IT-världens mest inflytelserika kvinnor.

Denna Harvard-utbildade ekonom började i mitten av 1970-talet som reporter på Forbes Magazine. Sedan fortsatte hon till analytikerjobb på Wall Street, först hos Rothschild och sedan hos Oppenheimer & Co. Under de gångna 20 åren har detta kringresande trendorakel haft världen som sitt arbetsfält.

Trots en lågmäld profil är det definitivt inget fel på hennes självuppfattning. Esther Dyson säger att hon drivs av en lika blandning av nyfikenhet och jäklar anamma:

- Jag har alltid velat bli nummer ett. Att komma i andra eller tredje hand är inget för mig.

Dysons dygnslånga nedslag i Stockholm för att tala på 1998 års upplaga av Sime (Scandinavian Interactive Media Event) är fulltecknat till sista minut. Listan över uppvaktare spänner från journalister till företagsledare. Jet lag och tidsbrist till trots lyckas Esther Dyson ändå på något märkligt sätt ge sig tid med var och en.

- Snabbheten sägs vara den främsta fördelen med Internet, inleder hon vårt samtal men konstaterar omedelbart att detta samtidigt minskar den tid som människor har, och behöver, för att tänka.

- Realtidsdiskussioner, som kräver snabbhet, får inte ersätta eftertanke och noggrannhet.

Kanske är det därför som hon styvnackat väljer att inte publicera sitt eget nyhetsbrev Release 1.0 på nätet? Det distribueras med posten. Med frimärke på kuvertet. Och visst bär denna publikation nyhetsbrevets alla kännetecken: dyrt att prenumerera på, men det är å andra sidan initierat och givande att läsa. Att det har en förhållandevis låg upplaga, är tättskrivet och illa formgivet hör också till.

- I nyhetsbrevet berättar jag om saker jag känner är viktiga och sedan överlåter åt mina läsare att dra sina egna slutsatser. Bara i yttersta undantagsfall uppmanar jag dem att göra saker. Senast den exklusiva läsekretsen manades till handling var att inte missbruka Internet. Undvik massutskick av e-post, s k spam, och vidtag alla åtgärder som över huvud taget är möjliga för att säkra surfarnas personliga integritet, löd rådet.

- Kan branschens aktörer inte själva komma överens om acceptabla etiska spelregler, och det snarast, hotar den amerikanska regeringen med lagstiftning. Att låta politiker censurera nätet med hjälp av lagar är en dålig idé, anser Dyson och många med henne:

- Internet är ett levande väsen som måste få vara fullt av motsatser. Det växer av sig själv och kan inte utan vidare styras.

Tillväxttakten gör att utbudet av information på nätet redan nu är så stort att "okonventionella åtgärder" börjar bli aktuella. Jag tror att folk snart vill ha betalt för att titta på webbsidor, menar hon och slår ett slag för e-posten snarare än för de kolorerade sajterna.

- E-post har alltid betraktats som tråkigt, men är så nyttigt. Vi kommer att få se mer av e-postanvändning framgent.

Att Internet var en utmärkt kommersiell kanal stod tidigt klart för Dyson. Budskapet under Sime-symposiet var att inte enbart lära av de stora företagen som gör affärer på nätet. Visst säljer Auto-By-Tel och Dell för stora belopp, men det är i den småskaliga affärsverksamheten på nätet som framtiden finns:

- Under de senaste decennierna har vi byggt upp en ekonomi som gynnar stordrift. På Internet är företagets storlek inte längre en given fördel.

Enligt Dyson är elektronisk handel inte svårare än att tala sanning och leverera vad du lovar. Dessutom gäller det att hitta sin egen nisch. Hon spår att fler lokala serviceinrättningar - närbutiker, frisörer, kvartersrestauranger, bagerier och videouthyrare - kommer att upptäcka nätet som en kostnadseffektiv kanal att nå sina kunder.

- Nätet gör konsumenterna starkare, eftersom det är lätt att klicka sig mellan olika sajter för att exempelvis jämföra priser, leveranstider och funktioner.

Även om hon vägrar att använda begreppet paradigmskifte är det ett sådant hon beskriver. Internet ändrar såväl balans som relationer mellan stort och litet, nära och avlägset, köpare och säljare, massmedia och publik samt mellan centrala myndigheter och medborgare.

Det snabba flödet av information på Internet gynnar goda företag, anser hon. Ryktet om att ett företag erbjuder bra produkter, har en klok personalpolitik, etc, sprider sig snabbt. Detta resulterar i sin tur i att fler goda krafter söker sig dit. Företag som struntar i kunder och anställda går i kvav.

- Företag utvecklas snabbare i IT-samhället. Det gäller för företag att ständigt vara beredda att förändra sig, och det snabbt. Tiden mellan grundande och krasch är i dag betydligt kortare än för bara några få år sedan.

Dagens företag måste ständigt orka lansera nya produkter, nya tjänster och nya koncept. Att bygga ett IT-företag på endast en produkt är svårt, för att inte säga omöjligt. Åtskilliga "enproduktsföretag" har av den anledningen köpts upp av IT-branschens storbolag.

Esther Dyson kostar också på sig att vara kritisk till en del av de amerikanska företagsledarnas sätt att driva sina verksamheter. De anställda får också en släng av sleven:

- De lägger ofta mer möda på att försöka sälja sitt företag till Microsoft än på att utveckla det till en stabil och väl fungerande enhet. Medarbetarna, som lockats med konvertibler, är mest av allt intresserade av en börsintroduktion så att det klirrar till i kassan.

Själv verkar Esther Dyson i New York. Kontoret ligger på 104 Fifth Avenue, mitt i det expansiva område som präglas av IT och multimedia. Hon har i dubbel bemärkelse distans till västkustens "IT-Mecka" Silicon Valley.

- Silicon Valley är en fantastisk företeelse men beundras ofta på fel grunder. Utländska besöksgrupper ser området i termer av high tech, när man i själva verket borde studera de mekanismer som får företag att växa. Det handlar om korsbefruktning mellan företag, entreprenörsanda, samarbete och konkurrens.

Esther Dyson är spännande, mycket därför att hon är så motsägelsefull. Inte i kärleken till dagens informationsteknik utan snarare i sitt sätt att använda den. Det egna kontoret är t ex inte bemängt av datorer utan av högar med böcker, utredningar, kompendier och allehanda lösa blad.

Hon hyllar kapitalet på sant amerikanskt vis men har samtidigt ett socialt patos som bevisas av investeringar i ryska och östeuropeiska högteknologiföretag. I sin bok "Release 2.0 - A Design for Living In the Digital Age" avslöjas att hon varken lärt sig köra bil eller har telefon hemma i bostaden.

- Det gäller att prioritera, säger hon och avslöjar att hon går upp i ottan för att hinna simma en timme varje morgon.

Många lyssnar noga till Esther Dyson råd. Befriande nog behöver en visionär inte vara uppbackad av vare sig storföretag eller universitet. Som Upside Magazine så riktigt noterar ligger Dysons styrka i att påverka andra, snarare än i direkt kontroll av företag genom stora investeringar.

Publicerad i Effektiv Kommunikation.

Läs också...

• Ett par av mina intervjuer.

• Några reportage från Skåne.

• Några osorterade artiklar på temat IT.

• En uppfriskande dos IT-nostalgi.

• Ett par texter som handlar om telekom.

• Jag gillar att testa prylar.

• Min fylliga Köpenhamns-guide.

• Smultronställen i Malmö.

• Beviset på att jag är en ölgubbe.

• Eller vill du kanske tillbaka till startsidan?