Journalist Per Eriksson

Reportage
om
IT

Journalist
Per Eriksson
Rabygatan 41
216 13 Limhamn

Ring

Telefon: 0708-37 36 92

E-post

Klicka här om du vill skicka ett meddelande via e-post till mig.

Sidans länktips

Stencilapparaten på nätet

Bloggen sätter innehållet i fokus på bekostnad av designen. Denna relativt nya företeelse på Internet är på god väg att bli en folkrörelse. Bedömare ser demokratiska vinster med denna "folkliga" mediaproduktion.

Antalet bloggare ökar kraftigt. Surfare som gillar väldesignade sajter ryser medan andra inte låter sig störas av blogsajternas ofta ganska stereotypa utformning. Blog sätter nämligen budskapet i fokus på bekostnad av designen, vilket får många att tala om ett publicistiskt genombrott.

- En idiot kan numera göra egen hemsida, säger debattören, frilansskribenten och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren som konstaterar att det visserligen inte blir så tjusigt, att men det fungerar.

Stig-Björn Ljunggren hör till dem som bloggar. Han har god erfarenhet av tekniken som han bland annat använde för att publicera regelbundna analyser av 2002 års val, även om han inte riktigt kan hålla med om att blogging är någon direkt revolution:

- Revolutionen kom redan med Internets spridande men visst är detta ett exempel på att revolutionens ande börjar ta kött.

Blog är en sammandragning av "web log" och beskriver rätt väl vad det handlar om: en sida kontinuerligt uppdaterade texter som är arrangerade i kronologisk ordning. Ofta kan besökarna kommentera publicerat material.

Till en början innehöll de flesta bloggar personliga dagböcker. Numera handlar det lika ofta om projektuppdateringar, spridning av information samt opinionsbildning. Även den som saknar tekniska eller designmässiga kunskaper snabbt och enkelt kan publicera texter på nätet.

Stig-Björn Ljunggren berättar att tidigare fick kritik för att han "aldrig" uppdaterade sin sajt. Numera publicerar nytt material en gång i veckan.

- Jag har till och med lyckats uppdatera min sajt via e-post från en hotellfoajé, berättar han.

Snabbheten är viktig när exempelvis mediedrevet går:

- Jag rekommenderar alla politiker och makthavare att lära sig att blogga, så att de kan mota Olle i grind om det skulle behövas.

Bill Semich, vd för Nu Domain som administrerar toppdomänen .nu, är också entusiastisk. Företaget ger ägarna till över 70 000 svenska sajter gratis verktyg som gör det möjligt att snabbt och enkelt att starta en egen blogg. Semich ser bloggen som ett viktigt allemanspubliceringsverktyg och han har även gjort det möjligt att blogga via mobiltelefonen:

- Låt användarna fokusera sig på vad man vill ha sagt istället för hur man ska göra för att få sin röst hörd, säger han.

Lågt pris - alla som har persondator kan i princip sätta igång - gör tekniken användbar för de mest skiftande grupper som journalister, krönikörer och politiskt aktiva. Och javisst, bloggen har kommit till flitig användning under Irak-kriget. Till de mest besökta sajterna hör Where is Raed? som publiceras av en irakier med pseudonymen Salam Pax boende i Bagdad. Närmare händelsernas centrum och "vanligt folks" krigsvardag är svårt att komma. Filmaren Michael Moore, aktuell med Bowling for Columbine, bloggar också.

Ett bevis på att bloggen utvecklats från lekstuga till ett nyttigt redskap är att de stora företagen nu omfamnar tekniken. Google, den ledande sökmotorn, har exempelvis köpt företaget Pyra Labs som står bakom pionjärprogrammet Blogger.

Som politiskt verktyg fick bloggen sitt genombrott efter attacken mot USA den 11 september 2001 då människors behov av att snabbt sprida nyheter och åsikter ökade. Här på hemmaplan tog Robinson-profilen Jan Emanuel Johansson bland annat bloggen till hjälp för att vid fjolårets val svinga sig in i riksdagen.

Lars Ilshammar, doktor i it-historia vid Örebro universitet och ledamot av it-kommissionen, har studerat detta relativt nya fenomen. Han menar att blogging är ett viktigt tecken på att gränsen mellan att vara avsändare och mottagare håller på att suddas ut. Vanliga medborgare kan sprida information lika lätt och snabbt som bara institutioner tidigare kunnat göra, säger han och fortsätter:

- Internet gör demokratin mycket mer interaktiv, ohierarkisk, snabb och gränslös än vad vi hittills vant oss vid.

Stig-Björn Ljunggren håller med. I sin bok När medierna tar makten beskriver han blogging, e-postlistor och agenter som viktiga steg mot balans. Mediernas makt kommer långsiktigt att balanseras upp av en mer "folklig" medieproduktion:

- Blogging är ungefär vad hektografen var för tryckerikonsten.

Distribuerad via Nyhetsbyrån PM.

E-boken formar nya läsvanor

Allt fler läser böcker på sin dators bildskärm. Försäljningen av e-böcker ökar och man kan nu även låna dem på biblioteket. Välj mellan ungefär 200 svenska titlar av författare som Liza Marklund och Mikael Niemi.

E-böcker, böcker som distribueras elektroniskt för att läsas på datorns skärm, skickar kalla kårar utmed ryggraden på många av det tryckta ordets vänner. En dator i sängen? Omöjligt! Samtidigt har den digitala boken fördelar i låga lager- och distributionskostnader.

- Jag tror stenhårt på e-böckerna. De kommer inte att konkurrera ut pappersböckerna, utan bli ett bra komplement, säger Liza Marklund, vars romaner Gömda, Sprängaren, Studio sex och Paradiset finns som e-böcker.

Bokhandlarna på nätet är öppna dygnet runt, sju dagar i veckan. Få böcker är över en halv megabyte stora, vilket innebär att det bara tar några minuter från att du valt titel till det att e-boken finns i din dator för läsning. Fraktfritt förstås. En skönlitterär bok som finns i pocket brukar kosta en knapp femtiolapp i e-bokform medan nyheterna går för cirka 150 kronor.

Sänkningen av bokmomsen vid årsskiftet gäller dock inte de elektroniska böckerna. E-boken bedöms vara en tjänst snarare än en vara, och därmed beskattas den med full moms istället för det 6-procentiga momssats som numera gäller tryckta böcker.

- Det är ologiskt att e-böcker inte omfattas av momssänkningen, säger Kristina Ahlinder på Svenska Förläggareföreningen som oroar sig för att utvecklingen inom e-boksområdet kan påverkas negativt.

Handdatortillverkaren Palm rapporterar om en kraftigt ökande e-boksförsäljning. Under 2001 sålde Palm Digital Media 180 000 elektroniska böcker, 40 procent fler än året innan. Företaget erbjuder ungefär 3 500 titlar från de flesta amerikanska förlag. Förra årets bästsäljare i genren fiktion var Stephen Kings Dreamcatcher. Mike Segroves på Palm Digital Media är nöjd med att det varje vecka kunna räkna in ungefär tusen nya kunder:

- Användarna av handdatorer håller på att bekanta sig med den digitala boken, säger han, men konstaterar samtidigt att det tar tid att bryta gamla (läs-)vanor.

Utbudet av svenska e-böcker är förhållandevis rikhaltigt. Förklaringen ligger delvis i att Natur och Kultur samt Piratförlaget tillsammans med nätbokhandeln Adlibris har startat ett gemensamt produktions- och distributionsbolag, Elib, med 150 titlar från olika förlag i sortimentet.

Piratförlaget, som utöver Liza Marklund ståtar med namnkunniga författare som Jan Guillou och Marianne Fredriksson, har gett ut över femtio "papperslösa" böcker. Epan har ett tjugotal e-böcker, till exempel Mikael Niemis prisade skröna från Tornedalen, Populärmusik från Vittula, och Annika Sundbaum-Melins Singel i Sumpan, att välja mellan. Studentlitteratur bjuder på ungefär lika många titlar.

- Vi noterar en kraftigt tilltagande efterfrågan på e-böcker, säger Py Sandell på Elib som berättar att man på vissa biblioteks webbplatser numera kan låna tidsbegränsade exemplar av de böcker som Elib distribuerar.

Jan Guillous riddarsaga Arvet efter Arn, som kapitelvis publicerades i elektronisk form innan den tryckta upplagan började säljas, är ett annat bevis på intresset. Ungefär 50 000 exemplar hämtades hem. I dag är Arvet efter Arn den bäst säljande e-titeln hos Adlibris nätbokhandel.

De flesta e-böcker finns även i tryckt form, men inget hindrar enbart digital publicering. Att skippa den dyra tryckningen underlättar för i dag okända författare att publicera sig på sajter som Eboken.nu där de flesta böcker är gratis att ladda ned.

- Utbudet och tillgängligheten av böcker ökar och smalare litteratur kommer att finnas tillgänglig ohyggligt mycket längre än tidigare, förutspår Liza Marklund.

Hon ser studenter som vinnare:

- Tänk vilket lyft att slippa släpa på femtio kilo juristlitteratur. Förhoppningsvis kommer man i framtiden att kunna köpa delar av fackböcker, och därmed slippa betala för avsnitt man inte behöver.

E-boken läses på datorns skärm med hjälp av ett särskilt program. Några företag har utvecklat speciella läsplattor, men de har ännu inte blivit några försäljningsframgångar.

Vilket läsprogram som lämpar sig bäst beror bland annat på vilken typ av dator du har. En förklaring till att försäljningen av e-böcker inte motsvarat de mest optimistiska prognoserna kan vara att det finns flera konkurrerande läsare och därmed ett antal olika filformat.

Adobes program Acrobat Ebook Reader (som tidigare hette Glassbook Reader) och Microsoft Reader fungerar på stationära Windows-datorer. Microsofts program fungerar inte på datorer från Apple, kvar för Mac-användare är Adobes alternativ som dock är bra.

Palm Reader och Mobipocket Reader är avsedda för handdatorer från exempelvis Handspring, Palm och Sony som alla har valt Palms operativsystem. Mobipocket Reader finns även för Nokia 9210/9290 samt handdatorer med operativsystem som Pocket PC, Windows CE och Psion Epoc. Även Microsoft Reader finns för Pocket PC.

På datorns bildskärm liknar läsprogrammen en vanlig bok. Man kan lägga in bokmärken och visa texten på sidorna i olika storlek. Däremot går det inte att skriva ut sidor. Det går heller inte att kopiera själva bokfilen eller flytta den mellan olika datorer. Detta till skillnad från en vanlig bok som låter sig både kopieras och lånas ut.

Distribuerad via Nyhetsbyrån PM.

Så lyckas du med mässbesöket

Boka i tid, planera, drick vatten istället för öl och gå upp i tid på morgonen. Det där låter kanske inte överdrivet kul, men genom att undvika de vanligaste fällorna får du ut mer av ditt mässbesök.

Förr var mässbesök ofta synonymt med belöningsresor. Inbjudna säljare försökte minimera sin tid på mässgolvet för att istället lägga sin kraft på bärs och röj. Så är det inte längre.

Idag är medvetenheten betydligt större om kostnaderna för resor och personalens frånvaro från det dagliga. Ett mässbesök ska resultera i nya idéer - och nya kontakter.

- Undersökning efter undersökning bekräftar att det personliga mötet hör till de viktigaste anledningarna till att göra mässbesök, säger Mikael Jansson på de större svenska arrangörernas intresseorganisation Fairlink som menar att it-samhället snarare ökat än minskat behovet av personlig kontakt.

Tips och tricks för dem som ska ställa ut på mässa saknas inte. Det har skrivits spaltkilometrar och även böcker om hur man planerar och genomför en mässatsning, som ofta är en logistisk övning i den högre skolan, på bästa sätt. För besökarna finns inte samma typ av checklistor.

- Utöver självklarheter som att sätta på sig bekväma skor och utrusta sig med många visitkort gäller det att välja rätt mässa, säger Nils Fickler som är chef för Hannovermässans Sverigekontor.

Som Nils Fickler konstaterar har mäss- och eventlandskapet i Europa har ändrats mycket under senare år. Som besökare gäller det därför att se upp - och inte gå på gamla meriter. Den mässa som var helrätt för bara några år sedan kan idag mycket väl ha degraderats till en marginaltillställning enbart för de närmast sörjande.

De gångna fem åren har varit mycket turbulenta för arrangörsföretagen. Det gäller inte bara i Sverige och övriga Europa, utan även i USA. Klassiska mässor som till exempel Comdex i Las Vegas har försvunnit.

Årets Göteborgsupplaga av Comdex har också den ställts in - efter det att arrangören först gjort ett fruktlöst försök att flytta evenemanget till Stockholm. Till de svenska mässor som kämpar på hör däremot Networks Telecom och Infosecurity Scandinavia.

Jättelika Cebit i Hannover står sig av storlek, hävd och tysk mässtradition. Ingen lågkonjunktur tycks kunna ta kål på världens största it-mässa som varje år lockar 10 000-12 000 svenska besökare.

Att det skulle vara mässans egen ölhall - jättelika Münchenerhalle med 4 500 sittplatser, ompa-bompa, stimmung och skummande öl i enliterskrus - som utgör den största lockelsen tror inte Nils Fickler:

- Visst rinner en och annan pilsner ned under Cebit, men klart är att affärerna står i fokus, säger han.

Internationale Funkausstellung i Berlin, som genomförs vart annat år, hör också till de mässor som inte bara håller ställningarna - utan dessutom växer. Liksom Consumer Electronics Show i Las Vegas.

De största svenska mässorna räknar årligen in cirka 2 miljoner besökare. Hälften av den sammanlagda publiken lockas till fackmässor. Enligt Fairlink är Stockholmsmässan, Svenska mässan (Göteborg), Elmia (Jönköping), Malmömässan och Nolia (Umeå, Piteå och Sundsvall) de dominerande arrangörerna.

Statistik från Institutet för reklam och mediestatistik ger vid handen att svenska företag i fjol satsade sammanlagt cirka 50,9 miljarder kronor på marknadskommunikation. Äv den investeringen stod mässor för 3,3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med året innan.

- Pendeln håller på att svänga igen, säger Nils Fickler som noterar ett ökat intresse från såväl utställar- som besökarhåll.

Det är inte bara till mässgolvet i nordtyska Hannover som besökarna hittar tillbaka. Även svenska arrangörer satsar framåt för att möta växande skaror mässbesökare. I exempelvis Malmö har hallarna renoverats och i Stockholm byggs Ricahotellet Talk intill mässan i Älvsjö.

För många besökare spelar inte bara mässan, utan även anläggningen i sig, en roll i valet av mässa. Las Vegas är ju exempelvis alltid Las Vegas. Annars ståtar mer närbelägna Berlin en av de trevligaste anläggningarna.

Berliner Messe ligger mitt i staden med goda kommunikationer och bekvämt gångavstånd till många hotell. Kringbyggt av hallarna finns ett stort grönområde, där det i skuggan av klassiska Berliner Funkturm, går att äta och dricka. Det kräver i och för sig fint väder, men under Internationale Funkausstellung i september är det fortfarande sommar i Tyskland.

Den enorma Hannovermässan ligger utkastad på en åker utanför staden. De allmänna kommunikationerna och tillfartsvägarna för de många bilresenärerna - i Tyskland är ju bilisten fortfarande kung - har kraftigt förbättrats genom åren. Men resorna till och från tenderar ändå att ta sin rundliga tid.

Förklaringen är att hotellrummen i Hannover inte räcker till för en halv miljon mässbesökare. För att slippa bo i någon av de kringliggande städerna gäller det att boka i tid. På egen hand eller via en mässresearrangör. Och jodå, numera går det att bo så långt bort som i exempelvis Hamburg eftersom expresstågen stannar vid västra mässentrén.

Oavsett om det handlar om ett mässbesök inom eller utom landets gränser är förberedelser viktigt. Mässbesök ska, liksom utställande, planeras i förväg. Allt för att inte behöva vilset irra runt när man väl är på plats.

- Planering och vatten är mina grundtips, säger Hans Engström på Sveriges Åkeriföretag som både besöker och organiserar mässor. Planering för att få målfokus och slippa slösa bort tiden och mineralvatten för att orka gå ännu ett varv i varma mässhallar.

Leta i förväg reda på de utställare som är intressanta för just dig och ditt företag. Frilansjournalisten och mässräven Dietmar Heinrich rekommenderar användning av såväl utställares webbplatser som sökmotorerna på mässarrangörernas sajter. Att hämta listor över utställare och hallplaner på nätet är lätt gjort. Förboka möten bara med mycket väl utvalda företag.

Därmed inte sagt att man ska planera bort all spontanitet:

- Avsätt tid för att planlöst strosa runt och titta med öppet sinne, poängterar Dietmar Heinrich som själv hittat guldkorn i den där hallen som han ursprungligen inte alls hade tänkt att besöka.

Dietmar Heinrich är däremot skeptisk till schemalagda möten. Själv planerar han in så få möten som möjligt under mässan:

- Möten brukar dra ut på tiden och äter därmed onödigt mycket tid. De timmarna tror jag du behöver bättre för att hitta nya bra produkter och tjänster som du kan ha nytta av i din verksamhet.

Alla nyheter presenteras numera inte på mässgolvet. Många företag tycker att det börjar bli dyrt att köpa monterplats och väljer istället att snylta på mässan. Man bjuder in till kundmöten och demonstrationer på något hotell i nära anslutning till mässområdet.

Mässrävarnas tretton gyllene tips

Boka tidigt

Värdefull tid för mässbesök ska inte i onödan förbytas till improduktiv restid. Chansen att komma över ett hotellrum i närheten och en resa som passar dig är bäst om man är ute i god tid.

Planera noga

Den som inte har obegränsat med tid hinner omöjligen ta sig igenom alla utställares montrar på de stora mässorna. Välj ut godbitarna i förväg och planera din dag.

Vägra köa

Kön till biljettkassa och de diskar där man hämtar ut sin besöksbricka brukar ringla lång. Se till att du ackrediterar dig till mässan redan innan avresan så slipper du inrätta dig i ledet.

Lufta schemat

På de riktigt stora mässorna tar det lång tid att tränga sig fram mellan montrarna och det är dessutom lätt att navigera fel. Boka inte dina möten alltför tätt.

Vakna tidigt

Både du och representanterna för de utställande företagen i montrarna är piggast på förmiddagarna. Var uppe med tuppen och häng på låset när mässan öppnar.

Vägra snällt

Stanna inte i en monter som du egentligen tycker verkar vara rätt ointressant bara för att du har blivit indragen med milt våld. Att vara snäll tar tid.

Välj rätt

Det är vanligt att utställande företag tar hjälp av bemanningsföretag och även om de snabbutbildats saknar de djupare produktkunskap. Satsa på rätt person i montern.

Ta ledigt

Helglediga it- och hemeletronikentusiaster i nedre tonåren flockas i stora mängder på de mässor som sträcker sig över veckoslut. Gör ditt eget mässbesök på en vardag.

Lämna in

Mässor kännetecknas av mycket folk och hög temperatur. Ytterkläder, paraplyer, väskor och annat att släpa på lämnas med fördel i garderoben eller i bilen.

Växla pengar

De mindre mässrestaurangerna tar inte alltid emot kort vid betalning. Se till att ha kontanter i plånboken - i rätt valuta, om du åker utomlands på mässbesök.

Var skeptisk

Kurser arrangeras parallellt med många mässor. Var sunt skeptisk eftersom programmen inte sällan fylls av leverantörer som enbart står och talar för sina varor och tjänster.

Vänta inte

Låt inte de broschyrer, visitkort och anteckningar som fördes med hem ligga och damma för länge. Sätt av tid för att så snart som möjligt efter mässans slut bearbeta insamlat material

Sko dig

Det där med att ta på sig ett par bekväma och väl ingångna skor är faktiskt det viktigaste av alla mässtipsen. Den äkta mässräven känns igen på kostymen - med tillhörande sportskor...

Publicerad i IT.branschen.

Läs också...

• Ett par av mina intervjuer.

• Några reportage från Skåne.

• En uppfriskande dos IT-nostalgi.

• Samtal med personer som skapat Internet.

• Ett par texter som handlar om telekom.

• Jag gillar att testa prylar.

• Min fylliga Köpenhamns-guide.

• Smultronställen i Malmö.

• Beviset på att jag är en ölgubbe.

• Eller vill du kanske tillbaka till startsidan?